Foto: Dan Karlsson/Azote
Växtsäsongen i Sverige under 2024 var den näst längsta i modern tid och varade hela tolv dagar längre än vid slutet av 1800-talet. De höga vårtemperaturerna bidrog dessutom till att lövsprickningen förra året ägde rum betydligt tidigare än vanligt. Det framgår av en ny uppföljning av växternas säsongsmönster, genomförd av Svenska fenologinätverket på uppdrag av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och landets länsstyrelser.
År 2024 har rapporterats som det globalt varmaste året hittills, och effekterna märks tydligt även i Sverige. Tidiga vårblommor som tussilago och vitsippa påverkades visserligen av en i stort sett normal vinter med snötäcke och blommade vid förväntad tid, men när lövsprickningen väl tog fart hade temperaturen redan hunnit stiga rejält. Detta gjorde att senare vår- och försommartecknen kom ovanligt tidigt. Växtsäsongen, definierad som perioden från björkarnas, asparnas och häggarnas lövsprickning till dess att löven fått höstfärger, blev betydligt längre än normalt.
Vi kan se att växtsäsongen 2024 i genomsnitt var tolv dagar längre än vid slutet av 1800-talet, sett över hela landet. Det är den näst längsta växtsäsongen vi har uppmätt sedan 2011. Förra årets säsong var dessutom sex dagar längre än genomsnittet för perioden 2011–2023, säger Ola Langvall, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och samordnare för Svenska fenologinätverket.
Undersökningen baseras på medborgarforskning under de senaste 14 åren, där privatpersoner rapporterat in observationer om vår- och hösttecken. Forskarna jämför dessa data med äldre observationer som sträcker sig 150 år tillbaka i tiden. Resultaten har tagits fram av Svenska fenologinätverket på uppdrag av SLU och Länsstyrelserna.
Pressmeddelande – Tolv dagar längre växtsäsong i Sverige till följd av rekordvarmt år