Start › Programområden › Våtmarker › Vegetation och ingrepp i våtmarker

Vegetation och ingrepp i våtmarker

Våtmarker fyller en viktig funktion för variationen i landskapet och den biologiska mångfalden. Samtidigt så är en stor andel av våtmarkerna påverkade av mänskliga ingrepp. Delprogrammet följer utvecklingen för vegetation och olika typer av ingrepp i våtmarker.

Vad övervakar vi?

Foto av en myr. Över myren går en spång. Bredvid spången syns flera körspår efter fyrhjulingar. — Myr. Foto: Ulf Sandström.

Genom kartering av våtmarker i flygbilder och inventering av växter i fältprovytor tar vi reda på hur arealer och kvalitéer för olika typer av våtmarker utvecklas över tiden. Via flygbildstolkningen undersöker vi också i hur hög grad våtmarkerna utsätts för och påverkas av olika typer av ingrepp såsom körskador, diken och vägar.

Genom att kartera ingrepp samt träd- och busktäckning även i äldre flygbilder kan vi visa på utvecklingen från 1980-talet fram till idag.

Vilka län ingår?

Från 2021 deltar sju länsstyrelser i den regionala miljöövervakningen av ”Vegetation och ingrepp i våtmarker”. Fem länsstyrelser har deltagit sedan starten 2009.

Hur går det?

Sammanställning av data från de två inventeringsvarven, 2009-2014 och 2015-2020, som programmet pågått görs för närvarande i ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och länsstyrelserna.

Tidigare har en större resultatrapport tagits fram av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och länsstyrelserna för det första inventeringsvarvet 2009-2014. Resultat från våtmarksövervakningen i Remiil har även presenterats i årsrapporter samt i rapporter från utvecklingsprojekt. Se länkar till rapporter under rubriken ”Publikationer” längre ner på sidan.

Hur gör vi?

Övervakningen av våtmarker görs inom 3×3 km stora så kallade landskapsrutor som baseras på ett grundutlägg med jämn fördelning över Sverige. Antalet landskapsrutor som inventeras i de olika länen baseras på arealen våtmarker.

Med hjälp av flygbildstolkning avgränsar vi hydrotopografiska våtmarkstyper på samma sätt som i våtmarksinventeringen (VMI). Därefter tolkas linjära ingrepp som diken och körspår samt träd- och busktäckning (0-10%, 10-60%, >60%) i polygoner. Träd- och busktäckning karteras även mer detaljerat i cirkelytor med 10 meters radie. I cirkelytorna tolkas även så kallad fysionomisk myrtyp. I fältprovytorna inventerar vi bland annat trädtäckning, vegetation i fältskikt inkl.arter, fysionomisk myrtyp, ingrepp och störningspåverkan (dikning, skogsbruk) samt naturtyper för våtmarker enligt art- och habitatdirektivet.

Sett över en längre tid är metodiken tänkt som en kombination av flygbildstolkning och fältinventering som alternerar varannan programperiod. Under perioden 2009-2014 bestod resultaten från delprogrammet i huvudsak av data från fältprovytor som hade lagts ut med stöd av flygbildstolkning av myrmark. Under 2015-2020 har vi gjort en detaljerad flygbildstolkning av våtmarker i landskapsrutorna enligt en ny och noggrannare metodik som också innefattar fler våtmarkstyper. Vi har då även gått tillbaka i tiden och tolkat bilder från 1980-talet. År 2021-2026 genomför vi fältinventering på motsvarande sätt som 2009-2014, men denna gång i samtliga våtmarkstyper, inte bara i myrar.

Relaterade miljömål

Resultaten från övervakningen kan bidra till uppföljningen av de regionala miljömålen för ”Myllrande våtmarker” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Den regionala miljöövervakningen kompletterar den övervakning av våtmarker som görs nationellt och är därför intressant även för den nationella miljömålsuppföljningen. Resultaten bör kunna bidra för att följa upp flera av de preciseringar som finns för miljömålen Myllrande våtmarker och Ett rikt Växt- och djurliv, till exempel preciseringar om våtmarkernas utbredning, gynnsam bevarandestatus för naturtyper, naturvärden i ett landskapsperspektiv och grön infrastruktur.

Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.