Rikkärren är bland de artrikaste våtmarkerna vi har i landet. Historiskt har många rikkärr blivit hävdade genom slåtter och bete vilket har gynnat många arter. När behovet av åkermark ökade dikade man många rikkärr för att öka produktionen. Idag är naturtypen och många arter hotade. Övervakningen ger oss möjlighet att följa utvecklingen i landets rikkärr och om naturvårdande åtgärder har önskad effekt.
Rikkärr finns i alla delar av landet men det finns stora regionala skillnader i utbredning, markanvändning och naturförhållanden. Rikkärren är vanligast i de landskap där det finns mycket kalk i berggrunden eller i jordlagret. Inom delprogrammet kan vi följa utvecklingen av biologisk mångfald samt vegetationsförändringar i rikkärren på regional och nationell nivå. Vid inventeringarna samlar vi in information som beskriver rikkärrens karaktär och artrika flora men också information om hotfaktorer som igenväxning och påverkan från areella näringar.
I dagsläget har vi ingen nationell sammanställning gjord för rikkärren. Åtta av de deltagande länen har inventerat sina objekt minst en gång.
Dalarnas och Örebro län gjorde 2015 en gemensam sammanställning av sina data efter att alla objekt inventerats en gång. I samband med denna gjorde de även en utvärdering av metodiken genom analyser av antalet provytor och mätvariablernas möjligheter att visa på förändringar.
Skåne län sammanställde 2021 sina data insamlade i rikkärren under perioden 2011–2019.
I normalfallet har varje deltagande län gjort ett slumpmässigt urval om 28 objekt bland tidigare avgränsade öppna rikkärr utanför skyddade områden. Hela det öppna rikkärret beskrivs utifrån huvudsaklig rikkärrstyp, topografi, förekomst av naturvärdeselement, förekomst av negativ påverkan, pågående skötsel, utförda restaureringsåtgärder samt förekomst av invasiva arter. För varje objekt är sedan ca 10 eller ca 20 småprovytor (0,25 m2) utlagda systematiskt beroende på om de är permanentmarkerade i fält eller inte. I dessa inventeras förekomsten av typiska arter, täckningsgrader av våtmarkslevande brunmossor, bar torv och bleke, samt förekomst av tunnskiktad förna på bleke. De negativa indikatorer som mäts är täckningsgrader av vitmossor, spjutmossa och skogsarter, samt vegetationshöjden. Täckningsgraden av buskar och träd mäts i fem storprovytor (25 m2) som mått på igenväxningsgraden. Sedan 2021 har övervakningen övergått till en sexårig cykel där 4–5 objekt inventeras per år.
Inventeringsmetodiken är till stora delar liknande den som används för flera av målindikatorerna i uppföljningen av myrar inom skyddade områden. Detta gör det möjligt att analysera rikkärr inom och utanför skyddade områden tillsammans.
Övervakningsmanual för rikkärr – Huvuddokument (pdf) på Naturvårdsverkets webbplats.
Övervakningsmanual för rikkärr – Bilaga 2 – Fältinstruktion (pdf) på Naturvårdsverkets webbplats.
Övervakningsmanual för rikkärr – Bilaga 3 – Fältblanketter (pdf) på Naturvårdsverkets webbplats.
Resultaten kan användas vid uppföljning av miljömålen ”Myllrande våtmarker” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.
Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.
