Grundvattenkvalitet

Övervakning av grundvattenkvalitet syftar till att förbättra kunskapen om grundvattnets kvalitet i hela Sverige. Den skapar även bättre förutsättningar för en bredare användning av miljöövervakningsdata. Programmet samlar all regional övervakning av grundvattenkemi som görs av länsstyrelserna.

En grundvattenbrunn i skog. Locket är avdraget så att grundvattenytan syns.
Källbrunn i skog. Foto: Länsstyrelsen Västra Götaland.

Vad övervakar vi?

Vi övervakar till stor del inom områden där grundvattenkvalitén riskerar att vara påverkad av mänsklig aktivitet. I delar av landet pågår det även trendövervakning i opåverkade områden, till exempel för att följa upp försurningspåverkan. Provtagningen sker i grundvattenrör, naturliga källor och hos vattenproducenter och analyseras med avseende på näringsämnen, metaller och kemikalier beroende på vilka risker för påverkan som finns inom tillrinningsområdet. Det kan till exempel handla om PFAS från brandövningsplatser, bekämpningsmedel från handelsträdgårdar eller oljor och klorerade lösningsmedel från mekaniska verkstäder.

Hur går det?

Det gemensamma delprogrammet startade 2021 och ersätter länsstyrelsernas tidigare program för övervakning av grundvattenkvalitet. Vissa länsstyrelser har haft övervakningsprogram ända sedan 80-talet medan andra nyss har startat upp sin övervakning

Ingen gemensam utvärdering har gjorts av data från länsstyrelserna ännu. Men resultaten från miljöövervakningen av grundvatten används i statusklassificeringen av grundvattenförekomster, enligt vattenförvaltningen samt i uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen. Tillsammans med vattenproducenternas råvattenkontroll har den regionala miljöövervakningen identifierat närmare 90 grundvattenförekomster i Sverige där ämnen förekommer i halter som överskrider gränsvärden för dricksvattenkvalitet. De ämnen som mest frekvent förekommer är klorid, PFAS, bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel.

I databasen Vatteninformation Sverige finns klassningar och kartor över alla Sveriges större grundvattenmagasin, sjöar, vattendrag och kustvatten.

Vilka län är med?

Hur gör vi?

Lämpliga provtagningspunkter inventeras genom skrivbordsstudier och fältbesök. Punkterna är främst lokaliserade i grundvattenförekomster där en risk för påverkan har identifierats inom arbetet med vattenförvaltningen men övervakning sker även i andra grundvattenmagasin. Fördelning av provtagningspunkter eftersträvar att täcka olika typer av grundvattenmagasin inom varje län så som magasin i sand- och grus, morän, sedimentärt berg och urberg.

Provtagningsfrekvensen varierar mellan olika provtagningsprogram, allt ifrån en gång vart sjätte år till två gånger per år. Provtagningen kan ske direkt ifrån en grundvattenkälla eller med hjälp av vattenhämtare eller peristaltisk pump från grundvattenrör och brunnar.

Resultatet från mätningarna inom programmet sparas på webbplatsen för den nationella datavärden Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Metoderna som används följer handledning för miljöövervakning som tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten. Miljöövervakning – Övervakning och uppföljning på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Relaterade miljömål

Resultatet kan användas för att följa upp miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet”.

Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.

Publikationer

Inga gemensamma utvärderingar har gjorts inom delprogrammet men enskilda länsstyrelser har utvärderat regionala resultat.

Kontaktperson

Linda Danielsson, Länsstyrelsen Västra Götaland linda.danielsson@lansstyrelsen.se