Syftet med delprogrammet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader, utveckling i tiden samt också effekter med avseende på bland annat försurning, övergödning och marknära ozon. Krondroppsnätets övervakning omfattar ett 60-tal ytor i skog och på öppet fält över hela landet.
Nedfallsmätningar genomförs över öppet fält (bulkdeposition) samt under krontaken i brukade skogsytor (krondropp). Utöver nedfallsmätningarna utförs även markvattenkemiska mätningar och mätningar av lufthalter på lokalerna.
Krondroppsnätets övervakning omfattar ett sextiotal provytor i brukad skog och på öppet fält över hela landet. Vid provytorna mäter IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) i samarbete med Lunds universitet sedan flera år tillbaka atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi av ett stort antal ämnen, och parametrar som har betydelse för försurningen och övergödningen av mark, sjöar och vattendrag i Sverige. Arbetet görs på uppdrag av svenska luftvårdsförbund, länsstyrelser samt Naturvårdsverket och är en del av den regionala och nationella miljöövervakningen.
Det förväntade resultatet av övervakningen är främst att ge en bild av nedfallet av försurningspåverkande och övergödande ämnen i svenska brukade skogsmarker som kan tjäna som underlag för regional, lokal och nationell uppföljning av miljömål och modellering. Resultaten från Krondroppsnätet används även som en viktig beståndsdel inom forskningen, till exempel återhämtning av försurning, kritisk belastning.
Nedfallet av försurande och övergödande ämnen till skog i Sverige har minskat i takt med minskade utsläpp i Europa under den senaste tjugoårsperioden. I kartan till vänster/ovan visas svavelnedfallet till skog under det hydrologiska året 2021/22 uppmätt som krondropp. Svavelnedfallet är högst i södra Sverige på grund av närheten till stora utsläppskällor i centrala och södra Europa.
Trots nedfallsminskningarna bedömde nästan alla län 2022 att de inte når miljömålet ”Bara naturlig försurning” och en majoritet av länen bedömer att de inte ser en tydlig förbättring av utvecklingen i miljön rörande miljömålet. Mätningar av markvattenkemin visar att markvattnet är fortsatt försurat vid många platser i sydvästra Sverige, och att återhämtning hittills enbart skett på en tredjedel av platserna. Ett fortsatt högt kvävenedfall samt bortförsel av buffrande ämnen vid skogsavverkning bidrar till att bromsa återhämtningen från försurning.
Kartan till höger/nedan visar det totala kvävenedfallet till barrskog under det hydrologiska året 2021/22.En tydlig gradient över landet kan noteras, med de högsta nedfallet längst i sydväst, till följd av påverkan från kontinenten.
Nästan alla län bedömde 2022 att de inte når miljömålet ”Ingen övergödning” och nästan alla län bedömde att de inte ser någon tydlig förbättring av utvecklingen i miljön rörande miljömålet. Mätningarna visar att nedfallet av kväve överskrider den kritiska belastningsgränsen för barrskog (5 kg/ha och år) i större delen av Götaland 2021/22.
Förhöjda halter av nitratkväve i markvattnet vid flera platser i sydvästra Sverige visar att skogens förmåga att ta upp kväve överskrids och att det därmed finns risk för läckage av kväve till sjöar och vattendrag vilket ytterligare bidrar till övergödningen. Det beror på kvävenedfallet, men också på hur mycket kväve som tas ut från skogsekosystemen i samband med avverkning eller som läckage med avrinningen.
Utförare av undersökningarna är IVL Svenska Miljöinstitutet. En utförlig beskrivning av hela mätprogrammet ”Krondroppsnätet” och dess resultat finns på Krondroppsnätets webbplats.
Mätprogrammet ”Krondroppsnätet” och dess resultat är även beskrivet på IVL:s webbplats.
Resultaten används främst som underlag till utvärdering av miljömålen ”Ingen övergödning” och ”Bara naturlig försurning”, men kan även användas i samband med utvärdering av miljömålen ”Frisk luft”, ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Grundvatten av god kvalitet”, ”Levande skogar” och ”Storslagen fjällmiljö”.
Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.
