Start › Programområden › Landskap › Utter
I delprogrammet övervakas utter genom att spillning och spår inventeras på barmark. Genom övervakningen följer vi förändringar av utterns utbredning i hela landet. Idag har uttern en positiv utveckling men miljögifter, trafik och felaktigt konstruerade fällor är fortfarande ett hot för arten.
Vad övervakar vi?
Syftet med miljöövervakningsprogrammet är att följa utterpopulationens utbredning för att upptäckta förändringar av förekomst genom att leta spillning och spår av uttrar på fasta lokaler som inventeras regelbundet.
Under 1950- och 1960-talet hade uttern en drastisk populationsnedgång på grund av miljögifter som PCB och DDT samt jakt. Uttern fredades i hela Sverige 1968.
På 1980-talet startade de första inventeringar av utter i Sverige och man konstaterade att det var glest med utter. Sedan 1990-talet och fram till idag visar inventeringar att uttern har ökat till stor del beroende på minskande halter av miljögifter. Enligt Rödlistan tillhör uttern idag kategorin nära hotad (NT).
I takt med att nya ämnen skapas av människan och sprids i naturen dyker också nya potentiella hot upp. Perflorerade ämnen som PFOS och PFAS är exempel på nya miljögifter som uttern får i sig genom fisk. Trafiken är ett stort hot och många uttrar trafikdödas varje år. Exploatering av vattendrag samt dåligt hänsynstagande vid skogs- och jordbruk intill vattendrag kan försämra utterns livsmiljö och vara ett hinder för återhämtningen av utterpopulationen.
Kartan visar de län som är med i delprogrammet under programperioden 2021-2026. Uppsala (C), Östergötland (E) och Hallands län (N) har varit med tidigare programperioder.
Vi övervakar utter genom barmarksinventering. Metodiken har sedan år 2000 fått en internationell standard genom IUCNs utterspecialistgrupp. Barmarkinventering är mindre resurskrävande och mindre väderberoende än inventering på snö.
Inventering på barmark sker under hösten, helst i augusti–september. Vid inventeringen letar vi spillning och spåravtryck av utter. Uttern markerar sitt hemområde med spillning, ofta på block under broar, under granar nära vattendrag eller ute på uddar. Det är vid dessa typer av platser som vi har de fasta inventeringslokalerna.
Undersökningstypen, Utterförekomst – barmarksinventering, beskriver den metod som vi inom det gemensamma delprogrammet använder. Barmarksinventeringarna visar på utterns geografiska utbredning och vid upprepade inventeringar kan vi se förändringar i utbredningen. Vi kan inte räkna antal individer med denna metod.
Artdatabanken är datavärd för delprogrammet. Data finns lagrat och är sökbart i Artportalen med projektnamn ”Utter barmarksinventering RMÖ/GDP”.
Resultatet från övervakningen kan användas för att följa upp miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, ”Giftfri miljö”, ”Ett rikt djur- och växtliv” och ” Hav i balans samt levande kust och skärgård”.
Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.
Undersökningstyp Utterförekomst – barmarksinventering. Version 1:0, 2017-12-13
Utterinventering i Jämtlands län 2019 och 2020 (diva-portal.org)
Utterinventering i Jämtlands län 2013 (diva-portal.org)
Utterinventering i Jönköpings län 2013-2014 (diva-portal.org)
Utterinventering i Kalmar län 2014 (diva-portal.org)
Utterinventering i Kronobergs län 2013-2014 (diva-portal.org)
Uttern i Norrbottens län 1986-2020 (diva-portal.org)
Uttern i Värmland 2002-2013 (diva-portal.org)
Uttern i Västernorrland 1989-2015 (diva-portal.org)
Uttern i Östergötlands län 1999-2019 (diva-portal.org)
Utvärdering av det gemensamma delprogrammet Miljöövervakning av utter 2009-2014 (diva-portal.org)
På regionalmiljoovervakning.se använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt. Du kan läsa mer om våra kakor på sidan ”Om kakor”