Vegetation och fiskrekrytering i grunda havsmiljöer

Syftet med övervakningen är att följa miljötillståndet och förändringar med avseende på vegetation och fiskrekrytering vid Östersjökusten. Grunda havsvikar har en viktig ekologisk funktion genom sin stora biologiska mångfald och produktivitet. De är samtidigt känsliga och utsatta för mänsklig påverkan. Vegetationen och fiskrekryteringen utgör viktiga beståndsdelar av ekosystemet och är därför värdefulla som mätare på miljötillståndet. Programmet är nystartat och kommer att utvecklas under 2021 och 2022.

En grund havsbotten med borstnate, ålgräs och blåstång.
Havsbotten med borstnate, ålgräs och blåstång. Foto: Ulf Lindahl

Vad övervakar vi?

Övervakningen är främst inriktad på undervattensvegetationen och förekomsten av fiskyngel i grunda vågskyddade miljöer längs Östersjökusten. Syftet är att upptäcka förändringar i mängd, kondition och artsammansättning och om möjligt koppla förändringarna till mänsklig påverkan. Dessutom mäts siktdjup, bottenbeskaffenhet och andra så kallade stödparametrar vilka har betydelse för både fiskyngel och växtsamhälle. Metoden är lämplig för att upptäcka störningar som till exempel död botten eller kraftig överväxt av fintrådiga alger (algblomning).

Hur går det?

Det finns ännu inga resultat från övervakningsprogrammet eftersom det startade 2021 och fortfarande är under utveckling. Fältdata som samlas in under 2021 och 2022 kommer att användas i utvecklingsarbetet.

Resultaten från övervakningsprogrammet rapporteras till de nationella datavärdarna, som är Sveriges Lantbruksuniversitet för fiskyngeldata och SMHI för data om vegetation. En sammanställning av preliminära resultat kommer att göras under hösten 2021 till vintern 2022.

Vilka län är med?

Hur gör vi?

Vi följer en så kallad undersökningstyp, som i skrivande stund håller på att få sin slutliga utformning under överinseende av havs- och vattenmyndigheten. Undersökningsområdena väljs ut i grunda havsområden, från grunt vatten (ungefär ½ meters djup) ner till ungefär tre meters djup. Oftast väljs vikar eller andra områden som är skyddade från vågor, har mycket bottenvegetation och utgör bra miljöer för fiskyngel av till exempel abborre, gädda eller mört. Områdena kan väljas för att de anses vara typiska eller representativa för regionen eller för att de är intressanta av någon annan anledning. Det kan handla om att följa upp restaureringsåtgärder och fiskevårdsinsatser eller att följa utvecklingen i marina naturreservat eller andra skyddade områden.

Metoden går ut på att detonera en liten sprängladdning i vattnet för att bedöva eller döda fiskyngel inom ett område med ungefär fem meters radie. Fisk som flyter upp till ytan samlas in från en båt, medan en snorklare samlar in sjunken fisk och samtidigt undersöker vegetation och bottenbeskaffenhet.

En person med dykarkläder sitter på knä i en båt och håller i ett metspö, vid slutet av metspöt sker en mindre detonation i vattnet.
Detonation. Foto: Jenny Hertzman
Årsyngel av gädda, abborre och gers ligger på ett mätverktyg.
Årsyngel av gädda, abborre och gers. Foto: Jenny Hertzman

Relaterade miljömål

Resultatet kan användas för att följa upp miljömålen ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, ”Ett rikt växt- och djurliv” samt ”Ingen övergödning”.

Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.

Kontaktpersoner

Ulf Lindahl, Länsstyrelsen Blekinge

 ulf.lindahl@lansstyrelsen.se