Miljöövervakningen av flodpärlmussla Margaritifera margaritifera har pågått sedan 1980-talet och omfattar omkring 30 olika vattendrag i Västra Götalands län. I år har åtta av dessa inventerats och resultaten är mycket varierande.
Resultat
- Lindåsabäcken är en av de lokaler i länet där det tidigare har hittats flest musslor genom åren och bäcken bedöms ha en av länets finaste populationer av flodpärlmussla. I år observerades fler individer på lokalen än vid den senaste inventeringen. Det förekommer även viss föryngring, dock i låg grad.
- Kolarebäcken är förmodligen den bäck som drabbades hårdast av torkan 2018, av alla vattendrag med förekomst av flodpärlmussla i länet. Det är därför glädjande att det fortfarande finns kvar relativt många musslor i vattendraget och att det dessutom förekommer viss föryngring.
- Populationen i Stommebäcken ser ut att ha ökat något. Det är dock ingen signifikant ökning.
- I Teåkersälven har populationen minskat kraftigt på grund av den massdöd som skedde 2017. Massdöden i älven utreds av Statens veterinäranstalt. Det var dock glädjande att det hittades en juvenil mussla vid årets inventering.
- I Lärjeån, Nordån, Slereboån och Sörån är trenden negativ och den låga tätheten av musslor påverkar musslornas chans till överlevnad negativt.
Indikator på fungerande ekosystem
Förekomst av flodpärlmussla kan användas som en indikator på att vattendragens ekosystem fungerar, speciellt om det förekommer nyrekrytering av arten. Föryngring av arten används också som indikator för miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Det är därför viktigt att arten övervakas i regionala och nationella övervakningsprogram. Övervakning av flodpärlmussla ingår i delprogrammet Stormusslor inom programområdet Sötvatten.
Läs hela rapporten
Kontaktuppgifter
Maria Owemyr, maria.owemyr@lansstyrelsen.se, Länsstyrelsen Västra Götaland