Fenologi – Naturens kalender

Fenologi är läran om periodiskt återkommande händelser i naturen. Programmet mäter olika växtarters fenologiska respons på rådande klimat i olika delar av Sverige. Resultaten används bland annat som underlag till miljömålsindikatorn ”Växternas växtsäsong”, som följer upp miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Indikatorn ger oss tidpunkten för lövsprickning och när löven får höstfärg, samt periodens längd mellan dessa två händelser. Utöver det samlas det in uppgifter om tidpunkt för blomning kopplat till fördjupningsindikatorn ”Vårtecken”. Inom programmet samarbetar Svenska fenologinätverket (SWE-NPN), Sveriges Lantbruksuniversitet (som är huvudman) och flera länsstyrelser.

Vad övervakar vi?

Höstlöv, asp.
Höstlöv. Foto: Kerstin Jonsson, Azote

Svenska fenologinätverkets miljöövervakning baseras på en lista över prioriterade arter och faser vilka beskrivs närmre i Fenologimanualen. I listan har det gjorts ett urval som utgör underlag till miljömåls­indikatorn. För indikatorn ”Växternas växtsäsong” ingår variablerna ”Lövsprickning startar” och ”Höstlövsfärger startar” för hägg, vårtbjörk, glasbjörk, fjällbjörk och asp. I fördjupningsindikatorn ”Vårtecken” följer vi variablerna ”Blomning startar” för tussilago, sälg, vitsippa och hägg, samt lövsprickningen för björkar.

Hur går det?

Resultaten från det gemensamma delprogrammet och för miljömålsindikatorn ”Växternas växtsäsong” presenteras på Svenska fenologinätverkets webbplats.

 Växtsäsongen är längre idag jämfört med referensvärdet för perioden 1873 till 1951. Växtsäsongen för 10-årsperioden 2011-2020 är en vecka (drygt fem procent) längre jämfört med referensperioden. Skillnaderna är större i södra Sverige jämfört med norra Sverige. Variationerna mellan enskilda år är stor och därför går det inte att se någon trend från 2011 och framåt. Både start och avslut av växtsäsongen sker tidigare nu jämfört med referensdata. Idag sker lövsprickningen nästan två veckor tidigare jämfört med referensdata, men även höstlövsfärgerna kommer tidigare.

Vilka län är med?

Hur gör vi?

Fenologiväktarna följer en fastställd Fenologimanual (pdf) på Naturens kalenders webbplats. Den innehåller definitioner av de fenologiska faserna, listor över prioriterade arter och faser, samt instruktioner för datainrapportering via webb- eller smartmobil-applikationer. Fenologiväktarna har vid behov tillgång till mer detaljerade artspecifika manualer samt support från den nationella samordnaren. Fenologiska data samlas in via regelbundna observationer av utvalda växtindivider för att fånga in datum för “starten” av olika fenologiska faser. “Starten” ska dokumenteras med en noggrannhet på 3–4 dagar, det vill säga via observationer minst två gånger per vecka.

Relaterade miljömål

Miljömålsindikatorn “Växternas växtsäsong”, med fördjupningsindikator, används för att följa upp miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.

Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.

Kontaktpersoner

Björn Gunnarsson, länssamordnare, Länsstyrelsen Örebro

bjorn.gunnarsson@lansstyrelsen.se

Ola Langvall, nationell samordnare, Sveriges Lantbruksuniversitet

ola.langvall@slu.se