Bristen på gamla grova och ihåliga träd är stor i de flesta landskap. Det finns flera anledningar till denna brist. En är att många ekar höggs ner efter att de släpptes tillbaka till folket runt 1830, efter det så kallade ”regalet” då ekarna tillhörde kungarna. Men även igenväxningen av gamla hagmarker och sjukdomar så som almsjukan och askskottsjukan bidrar. Detta har resulterat i att många av de arter som är beroende av dessa miljöer blivit ovanliga och i många fall rödlistade. De gamla, grova och ihåliga träden kallar vi för skyddsvärda och de kan i många fall ses som oaser i ett i övrigt fattigt landskap eftersom de ofta hyser en mycket artrik flora och fauna.
Inom det gemensamma delprogrammet övervakas de skyddsvärda träden på regional nivå (länsnivå) just nu i nio län. Inventeringarna ligger för tillfället på ett 10-årigt intervall.
Resultaten bidrar till en ökad kunskap om de skyddsvärda trädens status men ger även information om förutsättningarna för de på träden levande arternas utbredning och populationsförändringar. Det utgör även ett viktigt underlag för rödlistningen av tex vedlevande insekter och lavar på gamla träd i Sverige.
Genom regionala utvärderingsmedel från Naturvårdsverket utvärderade och analyserade SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Umeå träddatat från inventeringsperioden 2009 – 2012. Då data bara fanns från ett besök per lokal så kunde inga trender för trädens utveckling tas fram utan bara en beskrivning av läget just då besöken gjordes. Resultaten visar att eken var det vanligaste skyddsvärda trädet följt av asp och björk. Dessa ekar var vanligast förekommande i Östergötland, Kalmar och Blekinge medan bokarna var vanligast i Blekinge, Halland och Skåne.
Resultaten visar också att 18 % av hagmarksekarna var utsatta för kraftig igenväxning som i sin tur hotar träden och kan leda till att de dör i förtid. Skyddsvärda askar var vanligast i Jönköping och för asken hade hamlade träd i skogsmiljö lägst vitalitet.
Nästa omdrev i de utslumpade rutorna genomförs under 2022-2026. Resultaten från inventeringarna rapporteras till Artportalen.
I miljöövervakningen av skyddsvärda träd tillämpas undersökningstypen ”Inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet” (Naturvårdsverket, 2021). Inventeringen syftar till att kartlägga mängd och status för grova och ihåliga träd då dessa härbärgerar en stor mängd hotade arter.
Vid inventeringen går inventeraren längs förutbestämda transekter med 50 m lucka och registrerar alla skyddsvärda träd i rutan. För varje träd tas ett antal parametrar in, så som omkrets, hålstadie och kondition.
Delprogrammet har kopplingar till ”Ett rikt odlingslandskap”, ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.
Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.
