Start › Programområden › Landskap › Insjöfåglar

Insjöfåglar

Delprogrammet följer utvecklingen hos sjöfåglar på fågelskär i de stora sjöarna alltså Mälaren, Vänern, Vättern och Hjälmaren. Det är framförallt de kolonihäckande arterna som inventeras. Resultaten har flera tillämpningar: direkt miljöövervakning, miljömålsuppföljning, uppföljning av skyddade områden, som planeringsunderlag, i viltförvaltning (storskarv) och i uppföljning av arter med särskilt bevarandeintresse. Ur ett lokalt perspektiv är det främst ett underlag för naturvårdsarbete och samhällsplanering.

För ett antal arter omfattar inventeringen en stor andel av den svenska häckande totalpopulationen. Arterna med störst andel enligt 2019 års utvärdering är storskarv (17 %), fisktärna (13 %) och gråtrut (7,4 %). Det gör att inventeringen även är av stor betydelse för den nationella övervakningen av fågelbestånden och exempelvis för rapportering till EU-kommissionen enligt Fågeldirektivet, den s.k. Artikel-12 rapporteringen.

Vad övervakar vi?

Ett fågelskär ute i vattnet. — Fågelskäret Dansken i Mälaren. Foto: Thomas Pettersson

Inventeringen är en heltäckande inventering av sjöfåglar på alla öar/skär i sjöarna med minst två par måsfåglar (eller ett par havstrut). På varje inventerad lokal registreras även samtliga sjöfåglar och vadare, gråhäger, rovfåglar och kråkfåglar För storskarv sker även särskilda inventeringsinsatser för att få ett bättre mått på antal häckande par. Fågelskärsinventeringen genomförs för närvarande vartannat år i Mälaren och Hjälmaren medan Vänern och Vättern inventerar varje år. Arbetet startade i Vänern redan 1994. Därefter kom inventeringar igång i Vättern 2002, i Mälaren 2005 och i Hjälmaren 2015.

Hur går det ?

Den senaste utvärderingen som omfattade hela programmet gjordes 2019 av Lunds universitet. Då beräknades trender för fågelbestånden vid de olika sjöarna för sig och gemensamt. Nedanstående tabell är en sammanfattning av resultaten. För Hjälmaren var det då ännu inte möjligt att beräkna trender, då tillräckligt långa tidsserier saknades.

Tabell 1. Trendriktningar i de tre stora sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren samt i de fyra stora sjöarna sammantaget (inkl. Hjälmaren) under perioden 2005-2018 samt i hela Sverige för perioden 2006-2018. + , blått = positiv riktning (”ökning”); - , rött =negativ riktning (”minskning”); 0, gult = ingen riktning, stabilt bestånd; vitt = ingen trend kan beräknas. Trenderna för hela Sverige kommer från den senaste Artikel-12 rapporteringen till EU-kommissionen enligt Fågeldirektivet, gjord sommaren 2019.

Respektive län gör även egna utvärderingar och sammanställningar som visar resultat från övervakningen av respektive sjö.

Vilka län är med?

Hur gör vi?

Inventeringen sker med båt genom individräkning utan landstigning för att minimera störningen på fågellivet. Inventeringen sker i två steg. Först sker räkning på avstånd utan att fåglarna störs, därefter kör man fram emot häckningsskäret så att fåglarna lyfter. Då sker en snabb räkning, eventuellt med hjälp av foto i efterhand, varefter man avlägsnar sig. Tidpunkten varierar från slutet av maj till början av juni, där den optimala inventeringstidpunkten är något olika för de olika sjöarna.