Fladdermöss i landskapet

Fladdermöss är lämpliga indikatorer för att upptäcka förändringar i naturen, både på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Om en art minskar eller försvinner är det ett tecken på att dess livsmiljö har försämrats. Avverkning av hålträd eller okänslig renovering av hus och byggnader kan minska utbudet av lämpliga boplatser för fladdermössen. Ökad belysning kan utestänga vissa arter från vissa områden, medan andra arter kan gynnas. Torrperioder och ökad avverkning kan påverka fuktiga och insektsrika skogsområden negativt. Förändringar i jordbruket kan bland annat minska kvalité och utbredning av ängar såväl som träd- och buskrika marker. Klimatförändringarna leder till förskjutningar av arters utbredning i landet och att nya arter kan dyka upp i Sverige.

Vad övervakar vi?

Bilder visar en av Sveriges 19 arter av fladdermöss, nordfladdermus.
En av Sveriges 19 arter av fladdermöss, nordfladdermus. Fotograf: Lars Petersson.

Inom det gemensamma delprogrammet övervakas fladdermöss inom tre olika verksamheter:

  • regional miljöövervakning
  • biogeografisk uppföljning
  • områdesvis uppföljning (Natura 2000 – områden med arttillägg för fladdermöss)

 

Den regionala miljöövervakningen handlar om inventering av fladdermöss på regional nivå (länsnivå), i den biogeografiska uppföljningen inventeras fladdermöss på nationell nivå och den områdesvisa uppföljningen handlar om uppföljning på lokal nivå (skyddade områden). Totalt sett inventeras runt 200 lokaler i landet med olika inventeringsintervall.

Resultaten bidrar till en ökad kunskap om arternas utbredning och populationsförändringar.

Övervakningen utgör ett viktigt underlag för rapportering av fladdermössens status till EU enligt artikel 17 i Art- och habitatdirektivet och för rödlistningen av fladdermöss i Sverige.

Hur går det?

År 2020 fick Länsstyrelsen i Jönköpings län regionala utvärderingsmedel från Naturvårdsverket för att utvärdera och analysera fladdermusdata som har samlats in under perioden 1999 – 2019. Utvärderingen handlade om att ta reda på om data som har samlats in med hjälp av det gemensamma delprogrammet kan användas för att uppnå syftet med programmet, det vill säga följa upp förändringar i arternas utbredning och förändringar i arternas populationsstorlekar.  

Resultaten visar att miljöövervakningen har fungerat bra för att öka kunskapen om fladdermusarternas utbredning. Det finns inga tecken på minskad utbredning hos någon art, varken inom ramen för miljöövervakningen eller i andra inventeringar. Tvärtom har utbredningen ökat för flera arter. Baserat på de resultat som har samlats in sedan år 1999 är det däremot svårt att dra säkra slutsatser om populationstrender. Analyser med hjälp av data från autoboxarna ser ändå lovande ut och med en del förändringar i inventeringsmetod och med längre tidsserier kommer det på sikt att vara möjligt att få fram ett bättre underlag för att beräkna populationstrender. Den främsta anledningen till att det inte går redan nu är dels att autoboxarna inte funnits så länge, dels att inventeringarna inte riktigt varit designade för att klara det. Några av förändringarna som föreslagits i utvärderingen har börjat tillämpas vid inventeringssäsongen 2021.

Respektive län gör även egna sammanställningar som visar resultat från övervakningen på regional nivå. Jönköpings län har nyligen gjort en sammanställning av inventeringsresultaten för perioden 1999 – 2020 (figur 1).

SLUArtdatabanken är utpekad datavärd för två av de tre verksamheterna (biogeografisk uppföljning och regional miljöövervakning), men resultaten från samtliga verksamheter rapporteras till Artportalen. Granskning och verifiering sker enligt de riktlinjer för fladdermusfynd som är framtagna av den nationella verifieringsgruppen för fladdermöss (NVG-F).

Kartan visar hur många arter som har påträffats på de 46 inventerade lokalerna i Jönköpings län under perioden 1999 – 2020. På lokalerna har det påträffats mellan 4 och 12 arter.
Figur 1. Kartan visar hur många arter som har påträffats på de 46 inventerade lokalerna i Jönköpings län under perioden 1999 – 2020. På lokalerna har det påträffats mellan 4 och 12 arter.

Vilka län är med?

Hur gör vi?

I miljöövervakningen av fladdermöss tillämpas undersökningstypen ”Fladdermöss – artkartering” (Naturvårdsverket, 2021). Artkartering syftar till att kartlägga vilka arter som finns i ett område. I artkartering finns fem olika metoder som kan användas vid inventeringen, varav två är de som används inom det gemensamma delprogrammet: Inventering med autoboxar och manuell inventering med handburen detektor.

Antalet lokaler och intervallet mellan varje inventeringstillfälle varierar mellan länen. Östergötland och Jönköpings län har cirka 50 lokaler vardera där cirka åtta lokaler inventeras årligen. Övervakningen i Gotlands län skiljer sig åt genom att alla lokaler inventeras vid samma tillfälle med några års intervall. I Södermanland, Västernorrland och Västerbottens län inventeras samtliga lokaler i respektive län varje år. Även Gotland och Jönköpings län har börjat med årlig inventering på några lokaler. Årlig inventering innebär att det snabbare går att få fram populationsförändringar.

Relaterade miljömål

Delprogrammet har kopplingar till ”Ett rikt odlings­landskap”, ”Ett rikt växt- och djurliv”, ”Myllrande våtmarker”, ”Levande skogar” ”God bebyggd miljö” och ”Begränsad klimatpåverkan”

Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.

Publikationer

Kontaktperson

Marielle Gustafsson, Länsstyrelsen Jönköping

marielle.gustafsson@lansstyrelsen.se