Dagfjärilar i ängs- och betesmarker

Förlusten av naturliga ängs- och hagmarker under de senaste 70 åren har resulterat i en kraftig minskning av arter som är beroende av dessa miljöer. Dagfjärilarna är bra att övervaka för att upptäcka förändringar både på lokal- och på landskapsnivå. Om arter försvinner från ett område kan det vara ett tecken på att deras livsmiljö i till exempel den aktuella hagmarken har förändrats. Detta kan till exempel bero på att ett för svagt bete som lett till en för hög vegetation eller för mycket buskar som skuggar. Det kan även bero på att mängden hagmarker i omgivningarna har minskat i utbredning och att ett tillfälligt torrt år slagit ut arten från landskapet.

Vad övervakar vi?

Närbild på en dårgräsfjäril som sitter på ett löv.
En av Sveriges ca 110 arter dagfjärilar, dårgräsfjäril. Foto: Staffan Carlsson.

Inom det gemensamma delprogrammet övervakas dagfjärilarna på regional nivå (länsnivå) just nu i fyra län. Sedan finns det annan dagfjärilsövervakning i landet som bedrivs med liknande metodik bland anant uppföljning på lokal nivå (i skyddade områden). Totalt sett inventeras runt 450 lokaler i landet med ett femårigt inventeringsintervall.

Resultaten bidrar till en ökad kunskap om arternas utbredning och populationsförändringar och för rödlistningen av dagfjärilar i Sverige.

Hur går det?

Genom regionala utvärderingsmedel från Naturvårdsverket utvärderade och analyserade Linköpings universitet de fjärilsdata som har samlats in under perioden 2009 – 2014. Då man inom NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) använder samma metodik kunde dessa data inkluderas i analyserna. Då data bara fanns från ett besök per lokal så kunde inga trender för arterna tas fram. Ett intressant resultat som räknades fram var att tröskelvärdet för att en artrik hagmark för dagfjärilar ska finnas var att landskapet minst består av 4,2 % hagmarker inom en radie av 6310 meter. Med hjälp av dessa data kunde även kartor över länen tas fram som visade förutsättningar för att hysa hagmarksspecialister bland annat fjärilarna. Resultaten visade också att hagmarksarterna även fanns i andra biotoper i anslutning till hagmarkerna. Dessa biotoper var bland annat sandmiljöer, bryn, hällmarker och vägrenar.

Kartan visar potentialen för sex län i södra Sverige att hysa gräsmarksspecialister bland dagfjärilar.
Figur 1. Kartan visar potentialen för sex län i södra Sverige att hysa gräsmarksspecialister bland dagfjärilar.

Analys av fjärilsdatat insamlat 2009-2019 utförs av Lunds Universitet och beräknas publiceras i en rapport i början av 2022.

Resultaten från inventeringarna importeras till Artportalen.

Vilka län är med?

Hur gör vi?

I miljöövervakningen av dagfjärilar tillämpas undersökningstypen ”Dagaktiva fjärilar” (Naturvårdsverket, 2011). Artkartering syftar till att kartlägga vilka arter som finns i en ängs- och hagmark samt i fjärilsrika marker i dess närmsta omgivningar.

Enkelt beskrivet så går inventeraren längs förutbestämda transekter och registrerar alla dagfjärilar inom 5 meter på vardera sidan av en linje vid tre tillfällen under sommarsäsongen. Vi samma tillfällen inventeras även en ca 1500 meter långs slinga som passerar över andra fjärilsrika marker i närheten av ängs- och betesmarken. Detta för att kunna jämföra och se om finns arter som eventuellt skulle kunna leva i reservatet med justerad skötsel.

Relaterade miljömål

Delprogrammet har kopplingar till ”Ett rikt odlings­landskap”, ”Ett rikt växt- och djurliv” och ”Myllrande våtmarker”.

Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.

Publikationer

Kontaktperson

Nicklas Jansson, Länsstyrelsen i Östergötlands län

nicklas.jansson@lansstyrelsen.se