Skogsmark är det dominerande markslaget i Sverige. Variationen i sammansättning och historia är stor, från fjällskogen och barrskogsdominerade taigan i norr till ädellövskogarna i söder. Skogslandskapet har varit och är en viktig resurs för samhället men markanvändningen har påverkat naturtyper och arter negativt och idag är många arter som är beroende av skogen hotade. Riksskogstaxeringens långa tidsserier hjälper oss därför att förstå utvecklingen och tillståndet i skogslandskapet så att vi kan planera våra bevarandeinsatser för de hotade arterna och naturtyperna.
Länsstyrelserna har gemensamt låtit Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) sammanställa data från Riksskogstaxeringen som beskriver förutsättningarna för biologisk mångfald och ekossystemtjänster i skogslandskapet på regional nivå så långt det är möjligt med godtagbar säkerhet i skattningarna. Tidserierna är för många av indikatorerna långa, i vissa fall finns data redan från perioden 1923–1929. De indikatorer som sammanställs i delprogrammet är indelade i följande avsnitt:
Statistiken för indikatorerna hittar du i webbapplikationen PxWeb. I rapporten Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet kan du läsa övergripande beskrivningar av tillstånd och trender för indikatorerna. Rapporten innehåller även en handledning över hur du söker ut statistik i webbapplikationen.
Statistik för Miljötillståndet i skogslandskapet i PxWeb (pxweb.lansstyreslen.se)
Skogens ålderssammansättning är starkt förskjuten mot yngre och medelålders skogar och skog under 60 år dominerar. Den äldre skogen har minskat jämfört med 1920-talet men sedan 1990-talet har den ökat i Svealand och Götaland. Det är dock mindre än en procent av skogen utanför formellt skyddade områden som idag har naturskogskaraktär.
Barrskogen dominerar generellt men sedan 1980-talet har volymandelen lövträd ökat. Arealen äldre lövrika skog har sedan 1980-talet minskat i Norrland medan den ökat i Götaland. Antalet grova träd har ökat sedan 1970-talet, som mest i söder.
Volymen död ved varierar mellan 5–13 kubikmeter per hektar för länens produktiva skogsmark utanför formellt skyddade områden. Inom formellt skyddade är det 20–38 kubikmeter död ved per hektar. Den hårda döda veden dominerar förutom i Norrbottens län. Mängden död ved har ökat sedan år 2000, som mest i sydlänen.
I de nordliga länen är blåbärstypen den vanligaste fältskiktstypen på produktiv skogsmark medan i de sydliga länen är grästypen vanligast. De fattigare fältskiktstyperna har generellt minskat.
Andelen av den produktiva skogsmarken som är goda blåbärsmarker är för hela landet 9 procent och minskar från 15 till 1 procent längs en gradient från norr till söder. Den rekreationsvänliga skogen omfattar 24 procent i hela landet, något mindre utanför formellt skyddade områden och ungefär 50 procent inom skyddade områden. Den rekreationsvänliga skogen minskade under 1980- och 1990-talet och har sedan ökat något sedan dess och omfattar idag 24 procent av den produktiva skogsmarken.
Totalt 10 procent av den produktiva skogsmarken i landet är påverkad av diken. Generellt är andelen lägst i Norrlandslänen och störst i Götalandslänen men det finns län som avviker. Den årliga markberedda arealen har minskat sedan mitten av 1980-talet, främst i de nordligaste länen. Uttag av energisortiment vid slutavverkning och gallring är vanligast i Götaland, något mindre vanligt i Svealand och mer sällan förekommande i Norrland.
Riksskogstaxeringen är en stickprovsinventering som genomförs av Institutionen för skoglig resurshushållning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. De mäter och bedömer en stor mängd variabler i ett slumpvist urval av provytor i hela Sverige som de inventerar i en femårig cykel. Insamlade data utgör sedan underlag för skattningar av arealer, andelar, volymer, antal, med mera.
Länsstyrelserna har gemensamt valt ut ett stort antal variabler ur Riksskogstaxeringens datamängd som direkt eller indirekt kan visa på tillstånd och förutsättningar för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Beroende på hur säkra resultaten är för de olika indikatorerna så redovisar vi dem på olika geografiska nivåer. De är antingen redovisade för enskilda län, för länsgrupper eller i enstaka fall endast för landsdelar och hela landet som geografisk enhet. En del av resultaten redovisar vi dessutom ovanför och nedanför gränsen för fjällnära skog.
Från och med 2021 presenterar vi resultaten i webbapplikationen PxWeb och uppdateringar av resultaten kommer att ske vart tredje år. Nästa uppdatering av datamängden kommer att ske under 2024.
Resultaten kan användas vid uppföljning av miljömålen ”Levande skogar” och ”Ett rikt växt- och djurliv”.
Mer om de olika miljömålen och hur Sverige uppfyller dem kan du läsa på Sveriges miljömåls webbplats.
